Bättre återhämtning

I dag utförs proaktiva program allt oftare, eftersom man då får ut mesta möjliga av de kemiska och integrerade växtskyddsmetoder som finns tillgängliga. Tack vare detta får spelytorna ofta en jämnare och högre kvalitet.

Proaktiva program har visat sig fungera väldigt bra när man vill minimera skador på greener. Men när trycket från patogener blir för högt, eller det inträffar sådant som ligger utanför greenkeepers kontroll, då kan sjukdomsutbrott ändå inträffa. 

STRI har två år i rad utfört tester som visar att man med hjälp av fungicider snabbt kan bromsa upp sjukdomsutbrott och få gräset att återhämta sig.

 

Detta har visat sig särskilt viktigt med tanke på att utbrott av antraknos (ovan) har blivit vanligare sommartid. När gräset utsätts för stress, t.ex. värme, torka, solsken och näringsbrist, tenderar små fläckvisa angrepp att dyka upp. Då är det viktigt att agera snabbt för att förhindra att angreppen blir så svåra att de inte kan kontrolleras och greenerna tar skada.

Vältajmade fungicidbehandlingar kan bidra till att intilliggande ytor med friskt gräs skyddas. Helst ska detta göras innan symptomen blir synliga. På så sätt får en preventiv fungicidbehandling störst effekt. När fungiciden finns på plats och skyddar gräset kan greenkeeper fokusera på de stressfaktorer som orsakade antraknosutbrottet. Då får gräset förutsättningar att återhämta sig och framtida angrepp kan förebyggas. Denna metod har visat sig fungera väldigt bra när man gjort försök med Syngentas fungicidprogram FR321, en blandning som innehåller Heritage och Medallion TL.

Tester under hög press
Liksom på många golfbanor har gräset vid STRI drabbats hårt av antraknos de senaste somrarna. Samtidigt används dessa gräsytor för att testa fungicidprogram under extrema förhållanden.

Under testerna har fungicider applicerats när 5–10% av en gräsyta har drabbats – en nivå som normalt inte hade ansetts vara acceptabel. För att sätta detta i perspektiv motsvarar det drygt 50 m2 angripen yta på en genomsnittlig green.

2021 bredde exempelvis angreppen ut sig till oacceptabla nivåer och drygt 20% av de obehandlade ytorna drabbades. Efter en FR321-behandling slutade symptomen att sprida sig och 18 dagar senare hade gräset återhämtat sig helt. Under testperioden var förutsättningarna för grästillväxt god.

Eftersom sjukdomstrycket var högt och det inte gjordes någon mer växtskyddsbehandling började symptomen att återkomma och täckte då cirka 5% av ytan. En andra applicering tryckte dock tillbaka angreppet så att gräset kunde återhämta sig.

 

En månad senare gjorde tuffa förhållanden att antraknosen återkom, men en tredje behandling förhindrade ytterligare spridning och efter en tid syntes inga spår av utbrottet.

När försöken upprepades 2022, då det rådde höga temperaturer och brist på nederbörd, uppstod återigen bra förutsättningar för antraknos. Även denna gång visade sig fungicidbehandlingar vara ett mycket effektivt sätt att förebygga utbredning så att gräset kunde återhämta sig.

Så här kommenterade forskarna på STRI testresultaten från 2022: "På ytor som behandlades med FR321 minskade förekomsten av antraknos och microdochium tydligt under testperioden. På ytor som behandlades med ett traditionellt fungicidprogram minskade förekomsten jämfört med på obehandlade ytor, men inte i lika hög grad som på FR321-ytorna som klarade sig bäst i detta test."

Att tidigt behandla angrepp och bygga upp ett skydd för omkringliggande friska gräsytor har visat sig vara ett effektivt sätt att behandla antraknos – en svamp som har en längre latent tillväxtfas med symptom som visar sig relativt sent. Det gör att de verksamma ämnena får längre tid på sig att verka och det går att sätta in åtgärder för att skydda friska ytor.

 

För att gräset ska återhämta sig måste dock tillväxtförhållandena vara goda, vilket de ofta är vid antraknosutbrott under sensommar och tidig höst. Om tillväxtförhållandena är sämre är dock risken att gräset inte återhämtar sig, vilket får till följd att gräset håller en sämre kvalitet i flera månader.

Om förhållandena är gynnsamma för microdochium-svampen kan 25% av en yta bli angripen på bara ett par nätter. Då finns det mindre utrymme för vältajmade insatser. Vid tillfällen då det råder hög risk är därför preventiva behandlingar den bästa strategin.

Fördelar med kombinationsbehandlingar
STRI:s forskning har visat att behandlingar med två kompletterande fungicider – som Heritage med systemisk verkan och kontaktsvampmedlet Medallion – kan ge utmärkta resultat. Med kombinationspreparatet FR321 får man även med Ryder-pigment som mildrar stressen och maskerar skador medan gräset återhämtar sig.

Om man genomför ett integrerat växtskyddsprogram mot antraknos under sommaren minskar också risken för att det uppkommer microdochium-fläckar under hösten. De testytor vid STRI som under säsongen behandlats med en kombination av Heritage och Medallion visade sig senare under hösten drabbas betydligt mindre av microdochium-fläckar.

Detta visar på fördelen med förebyggande behandlingar. Gräset blir friskt och har ett skydd när man närmar sig perioder då sjukdomsrisken ökar, och det som fungerar bäst då är ett integrerat växtskyddsprogram.

Behandling mot antraknos
Det har blivit allt vanligare med antraknos på golfbanor. Vissa stressfaktorer ligger utanför greenkeepers kontroll – i synnerhet väderförhållandena. Men genom att göra vissa förändringar i banskötseln går det att minska risken för sjukdomsutbrott. De faktorer det handlar om är:

• Näring
• Klipphöjd
• Toppdressing

Studier gjorda av James Hempfling med flera vid Rutgers State University i New Jersey, USA, visar att man framgångsrikt kan motverka antraknos genom att öka kvävetillförseln (från 100 till 200 kg per ha/år), öka klipphöjden (från 2,3 till 3,2 mm) och öka mängden toppdressing med sand (från 37-46 till 81-98 ton per ha/år). Av dessa faktorer hade ökad näringstillförsel störst effekt för att minska angreppens svårighetsgrad och förbättra gräsytans kvalitet.

 

Studien visar att denna metod bidrar till att motverka små till medelstora utbrott av antraknos. Om utbrottet är allvarligt är dock dessa åtgärder inte tillräckliga. En ökad klipphöjd kan göra att bollen rullar långsammare, men enligt studien ger en ökad näringstillförsel och mer toppdressing ändå fördelar även om gräset klipps kortare.

Deras studie banar väg för en ny typ av växtskyddsforskning där man studerar hur olika skötselmetoder samverkar, i stället för att varje metod studeras separat. Syftet är att ge greenkeepers mer handgripliga råd så att växtskyddsprogrammen kan bli effektivare.

Dynamiska populationer av patogener
I gräsmattor där det finns patogener finns det ofta både friskt och infekterat gräs. Olika plantor befinner sig i olika stadier i sjukdomscykeln – från mikroskopisk, tidig inokulering till synlig sporbildning – eller med varierande förekomst av patogener, vilket på olika sätt påverkar gräsets naturliga försvarsmekanismer. Även i en infekterad planta kan patogenen förekomma i olika utvecklingsstadier. Det kan också finnas fler än en patogen i en och samma planta. Moderna fungicider har störst effekt i början av ett angrepp, och det är därför bäst att applicera dem preventivt precis när sjukdomen riskerar att bryta ut.

 

När den initiala infektionen syns på ytan (ovan) är det stor risk att omgivande växtlighet redan är angripen. Därför är det så viktigt att göra fungicidbehandlingar på ett tidigt stadium. En synlig sporbildning leder också till ett högre sjukdomstryck och det blir då ännu viktigare att skydda omgivande ytor. Fungiciderna kan i dessa fall ändå ha en effekt på patogener i olika tillväxtstadier eftersom gräsets naturliga försvarssystem kan stärkas och återhämtningen snabbas upp (nedan).