Häxringar - en växande utmaning för greenkeepers

Häxringar har på senare år blivit en allt synligare utmaning på många golfbanor. Klimatförändringarna har skapat gynnsamma förhållanden för patogenen, samtidigt som gräset har svårare att växa till och maskera effekterna.

Resultatet blir mörka, fula fläckar som kan uppträda nästan när som helst under säsongen, men vanligtvis från april till september. Ringarna växer sig ofta större, blir mer synliga och finns kvar längre för varje år.

Det ökade trycket gör att angreppen kan vara svåra att bekämpa med manuell skötsel, och gräset får svårare att återhämta sig. På fairways är påverkan på gräskvaliteten främst visuell, men när ringar uppkommer på greener kan jämnheten påverkas och gräset kommer vanligtvis att skadas innan det kan återhämta sig.

Även om det mesta av gräset inte är angripet av häxringens patogener förändras markprofilens egenskaper av svampens aktivitet i "thatch" zonen och det organiska materialet – vilket i sin tur påverkar gräsets hälsa och motståndskraft mot stressfaktorer.

Detta manifesterar sig främst på två sätt: Det skapas torre hydrofoba fläckar som påverkar rötterna och fuktupptaget, samtidigt som nedbrytningen av organiskt material triggar igång frigörandet av näringsämnen, vilket ger en mörkgrön tillväxt. Ofta sammanfaller detta med att det bildas en blek ring där gräset är uttorkat och har dålig kvalitet. Den löper precis intill den mörkgröna tillväxten, vilket ytterligare förstärker patogenens negativa effekt på plantans väksthed.

Utöver att jordpartiklar får en hydrofob beläggning som stöter bort vatten och orsakar torra fläckar kan häxringens svamp frigöra ammoniak i nivåer som kan vara giftiga för gräset. Det kan även frigöras vätecyanid och andra giftiga ämnen i rotzonen.

Häxringar bekämpas bäst med en integrerad växtskyddsstrategi, där kulturell skötsel används för att åtgärda de fysiska förändringarna i jorden, i kombination med ett fungicidprogram som syftar till att minska patogenens förmåga och begränsa effekterna.

Fungicidstrategi

Utvalda fungicider, som Ascernity och den beprövade Heritage, har visat sig ge bra resultat när det gäller att minska förekomsten av häxringens patogen i marken. De mest effektiva och pålitliga resultaten har kommit då förebyggande behandlingar gjorts tidigt på säsongen. När angreppet är synligt finns det lite man kan göra för att få bukt med symptomen – även om tester i USA har visat att det går att minska mängden patogener i marken, i synnerhet när medlet tillsätts samtidigt med ett vätmedel.

Tester med olika Syngenta-fungicider i USA har visat att en marktemperatur på mellan 13 ⁰C och 15 ⁰C ger bäst resultat, jämfört med appliceringar vid högre eller lägre temperaturer.

Nya tester som Syngenta genomför i UK 2024 syftar till att finslipa tajmingen för Ascernity-applikationer i olika temperaturer. För att tajma appliceringarna används appen Turf Advisor. Behandlingar kommer att göras och utvärderas när marktemperaturen håller sig på 8 ⁰C, 10 ⁰C, 15 ⁰C respektive 20 ⁰C. Samtidigt ska man studera hur Ascernity fungerar på dollar spot och antraknos under sommaren. 

Det finns belägg för att tankblandningar med fungicider mot häxringar och vätmedel kan förbättra resultaten genom att produkten då bättre tränger ner i jorden. Tankblandningar med Qualibra syftar till att produkten snabbt ska ta sig ner genom ytan men hålla sig kvar i markfukten i rotzonen.

Fuktreglering

Utöver fungicidprogrammet, kombinerat med en effektiv vätmedelsstrategi, hjälper manuell skötsel av torra fläckar till att minska påverkan. Det viktigaste är dock att börja tillräckligt tidigt på säsongen innan problemen etablerat sig i marken.

Tester med Syngentas vätmedel Qualibra har konsekvent visat att det är betydligt bättre att hålla kvar och reglera vattenresurser när det finns fukt i marken. Detta jämfört med att försöka få gräset att återhämta sig när vattenresurserna är begränsade, oavsett om det gäller regn eller bevattning. Det innebär att man bör starta tidigare, på senvåren, i stället för att vänta till sommaren.

Den dubbelverkande polymerkomponenten i Qualibra har visat sig hålla kvar mer vatten djupare i marken, vilket gynnar rottillväxten och motverkar effekterna av hydrofoba torra fläckar, medan den penetrerande komponenten för ner vatten från ytan så att spelkvaliteten bibehålls och mindre fukt blir tillgänglig för häxringens svamp.

Agronomiska åtgärder som görs för att bibehålla och öka rotmassan under sommaren, då häxringar normalt börjar framträda, bidrar också till att mildra effekten av torra fläckar. Ett PGR program bör sannolikt innehålla Primo Maxx II som bygger upp rotmassan, och en plan för gödning som är utformad för att optimera rottillväxten.

Detta bör kombineras med luftning för att främja rotbildning och bidra till att minska mängden organiskt material som häxringarna behöver för att trivas.

Näring har en viktig roll när det gäller att hantera de visuella effekterna av häxringar eftersom de mörkgröna ringarna blir betydligt mer framträdande när det omgivande gräset är blekt och näringsfattigt. Greenkeepers har också noterat att de estetiska problemen med den kontrasterande mörka häxringen effektivt kan maskeras med Ryder-pigment.

Organiskt material

Att hantera organiskt material är en viktig del av det långsiktiga arbetet med att minska patogenens påverkan. Dock är det ofta svårare att få en bra effekt på fairways eller i semiruff där häxringar ofta syns tydligare, även om de inte har lika stor påverkan där.

Det är också viktigt att identifiera var i jordprofilen det organiska materialet finns, och hur det interagerar med den specifika häxringen. Organiskt material som främst består av "thatch" vid markytan har en annan påverkan än material djupare ner i marken där patogenen är aktiv.

Även om många basidiesvampar kan orsaka häxringar är den grundläggande skillnaden att edafiska svampar utvecklas bättre i jorden, och i mindre grad i "thatch'en", medan annan svamp ("lectophilic") är mer aktiv på gräsytan och i "thatch'en". De senare ser ut som vita fläckar som ofta kallas ytliga häxringar.

Häxring typ I kan döda eller kraftigt försvaga gräset, medan typ II ger de karakteristiska gröna ringarna eller snabbväxande gräs. Typ III visar sig i form av svampar eller fruktkroppar som växer i ring. Kategoriseringen avser symptomen, inte själva ringen.

Det går att ta ut en djup borrkärna från en yta där det är känt att häxringar är aktiva. Lägg den sedan i en tät plastpåse med relativt hög fuktighet och förvara den i ett varmt rum. På bara några dagar bör svampen börja utvecklas på rötterna och i det organiska materialet så att det går att se var patogenen finns och är aktiv.

Appliceringsmetod 

Utifrån den kunskapen går det att hitta rätt appliceringsmetod så att det går enklare att komma åt patogenen. Fungicider för markbundna patogener appliceras helst med ett vitt Syngenta-munstycke av typen XC Soil. Den relativt stora öppningen möjliggör applicering av större vattenvolymer, cirka 600–800 l/ha, med lägre tryck, vilket ger större droppar.

Syngentas studier visar att det är viktigt att applicera stora droppar eftersom de har bättre förmåga att penetrera markytan, snarare än att ligga kvar på grässtråna. Det är viktigt att hålla en hastighet som gör att trycket kan hållas på mindre än 2,5 bar när den vattenvolym som krävs sprids ut. Om trycket höjs så att appliceringen kan ske i en högre hastighet kommer en större mängd droppar bli mindre.

Tester har också visat att luftning före applicering av medel mot jordburna patogener gör ingen eller liten nytta, dock kan en lätt spikvältning underlätta penetrationen om marken är väldigt kompakt eller torr.

Bevattning efter applicering är effektivare. Om man applicerar i lätt regn, eller bevattnar med 2–3 mm vatten omedelbart efter appliceringen fastnar inte fungiciden på gräsets vaxlager utan rinner ner på markytan – undvik dock större mängder vatten som kan bilda pölar eller rinna ner på lägre partier.

För att förenkla det hela ännu mer kan Ascernity eller Heritage blandas med Qualibra eller något annat vätmedel som tränger ner i jorden. Eftersom fungicider också motverkar bladsjukdomar, såsom dollar spot och antraknos, kan appliceringstekniken behöva anpassas beroende på vad som ska prioriteras och åtgärdas.