Växtskydd och fukt

De flesta banskötare använder i dag ett integrerat växtskydd (Integrated Turf Management, ITM) för att hantera sjukdomsangrepp. Borde vi använda samma strategier för att utnyttja vattenresurser optimalt och använda hela verktygslådan för att minimera risker och skador?

Det finns två viktiga anledningar till att man bör använda ett integrerat växtskydd för att förbättra bevattningen, skriver Glenn Kirby, teknisk chef på Syngenta. För det första leder klimatförändringarna till längre perioder med torrt väder då vattenbrist förvärrar situationen. För det andra kan ett effektivt växtskyddsprogram potentiellt göra att man kan undvika behandlingar som ger liten eller ingen effekt.

Precis som att växtskydd används mot sjukdomar har många banskötare också metoder för att få gräset att klara torka och värme bättre. Genom att kombinera dessa i samma åtgärdsprogram går det att optimera båda behandlingarna, spara tid och möda samt åstadkomma ett bättre långsiktigt resultat så att gräsets kvalitet och förmåga att klara klimatförändringarna förbättras.

Växtskyddsmetoder för förbättrad vattenanvändning omfattar:

• Bedömning av vattenförlust
• Planering av bevattning 
• Luftningsmetoder
• Vätmedelsprogram
• Gynna rotbildning
• Klipphöjd
• Grässorter
   

Tretton av de varmaste somrar som registrerats sedan det började föras väderstatistik har inträffat under de senaste 20 åren. Meteorologer förutspår att vi nu kan förvänta oss allvarliga värmehändelser minst två av tre år under överskådlig framtid.

Trenden tyder på att den sammantagna nederbörden inte kommer att minska. Det faktum att nederbörden kommer att bli mer oregelbunden och att vi kan förvänta oss längre perioder med torrt väder kommer dock i hög grad att påverka gräsets skick och ytans kvalitet.

Att hantera fukt är ett året-runt-jobb där insatserna har två kontrasterande syften. När det är för mycket vatten handlar allt om infiltrationsgrad och investeringar i åtgärder som snabbt dränerar bort vattnet så att gräsytan behåller sin fasthet och blir spelbar.

Detta är dock en större utmaning under perioder när vattentillgången är otillräcklig.

Principen för att hålla kvar vatten i markprofilen är att fukt ska kunna bindas i luftfickor mellan fasta partiklar och organiskt material, där det kan nå ner till gräsrötterna.

 

Eftersom vattenmolekyler är så bra på att bilda vätebindningar kommer de endast att dras till sådana molekyler eller joner som minst stör dessa vätebindningar. Sand har en extremt begränsad förmåga att dra till sig vattenmolekyler. Att minska mängden organiskt material genom att tillföra sand – vilket är nödvändigt för att förbättra greenernas fasthet och kvalitet och minska sjukdomsrisken – försämrar gräsytans fukthållande förmåga.

Fukthållningsförmågan kan försämras ytterligare om mineralytor blir hydrofoba (vattenavstötande). Hydrofobicitet kan orsakas av flera faktorer, men oftast beror det på att lipider frigjorts under nedbrytning av organiskt material. När jordpartiklar täcks av lipider blir de naturligt vattenavstötande.

Jordar där det historiskt har funnits stora mängder organiskt material, och där det därför pågått nedbrytning, kan mer sannolikt bli hydrofoba. På längre sikt kommer en minskad mängd organiskt material göra problemet mindre, hydrofobiciteten avtar nämligen naturligt med tiden och ju mer det regnar. På kort sikt kan speciella vätmedel bidra till att mildra effekterna och förhindra att marken alls blir hydrofob.

När organiskt material bryts ner av jordburna svampar – som ofta visar sig i form av häxringar – kan det också ha ett samband med hydrofobicitet. Att behandla häxringar med fungicider och vätmedel i samband med bevattning kan minska de negativa effekterna.

En artikel om behandling av häxringar kommer snart

Det är viktigt att ha en förståelse för hur avdunstning och vattenbehov påverkar banorna under olika väderförhållanden samt att planera, och löpande justera, bevattningen utifrån tillgängliga resurser. Det handlar om att tillföra eller avlägsna vatten, men svårigheten är att beräkna hur stor vattenbrist gräset tål innan problem uppstår. Ju friskare gräset är, desto bättre tål det kortvarig torka.

Eftersom det på många golfbanor sommartid kan råda brist på vatten anses det effektivare att vattna mer sällan med större vattenvolymer för att genomblöta gräsmattan, snarare än att vattna ofta och lite eftersom vattnet då lättare dunstar bort.

För att denna strategi ska bli verkligt effektiv måste vattnet finnas tillgängligt i jorden på en nivå där gräset kan tillgodogöra sig det.

 

Då krävs det både att marken är anlagd på ett lämpligt sätt och att rötterna går djupt ner i marken.

Studier har visat att vätmedlet Qualibra, som innehåller en kombination av penetrerande och polymera ämnen, snabbt kan leda ner vattnet i jordlagret så att ytan förblir fast – vid både bevattning och kraftigt regn – samtidigt som mer vatten hålls kvar längre ner där rötterna kommer åt det.

Qualibra visade sig hålla kvar 21 procent mer fukt på ett djup på 6–8 centimeter jämfört med obehandlat gräs. På djupet 12 cm var siffran 17 procent. European Institute of Turfgrass Science, som genomförde studien, konstaterade att de övriga vätmedlen endast ökade fukthalten med 9 respektive 6 procent.

Studier har också visat att rotmassan ökar avsevärt när fukt hålls kvar på djupet. På sommaren kan rotvolymen minska betydligt under torra förhållanden, och det är då vanligtvis de fina mikrorötterna som tar upp mest fukt och näring som försvinner. När fuktigheten behålls på djupet har det visat sig att rötterna förblir intakta och bättre kan tillgodogöra sig vatten och näring – vilket gör gräset starkare under hela året.

Andra växtskyddsmetoder för att öka rotvolymen och penetreringsdjupet ökar också gräsets förmåga att tillgodogöra sig vatten.

 

Luftning är en viktig metod för att skapa en bra balans mellan luft och vatten i markprofilen så att rotbildningen gynnas. Det kommer då och då nya rön om hur och när man bör lufta gräset för att stärka det och förbättra gräsytans kvalitet. Hänsyn måste dock tas till vad spelarna kan acceptera under golfsäsongen.

En åtgärd som ytterligare kan förbättra rotbildningen och effektiviteten i vattenanvändningen är att använda tillväxtregleraren Primo Maxx. Tester har visat att reglering av grästillväxt kan ge en väsentligt ökad rotmassa och att ju mer rötter som bildas under våren, desto bättre mår gräset under sommaren. Studier har påvisat att rotmassan ökar med mer än 24 procent med ett behandlingsprogram, och bildanalyser har visat på 50 procent djupare rotpenetration.

Genom att begränsa grästillväxten med ett Primo Maxx PGR-program – vilket har visat sig minska tillväxten med över 30 procent när gräset växer som mest – minskar man också förlusten av rötter. Studier har visat att gräskvaliteten och spelbarheten, vad gäller snabbhet och jämnhet, kan bibehållas vid en högre klipphöjd, jämfört med på obehandlade gräsmattor, vilket får stor påverkan på gräsets hälsa och effektiviteten i vattenanvändningen

Erfarenhet och observationer kan visa vilka delar av banan som har en benägenhet att torka ut och det kan vara bra att göra en karta över områden som ofta behöver extra bevattning. Det vi vet i dag bygger på stora mängder data som samlats in med markfuktighetsmätare, ett viktigt verktyg för att kontrollera att rätt mängd fukt hålls kvar i markprofilen.

Framöver kommer flygfoton att bli allt mer tillgängliga och hålla bättre kvalitet, vilket kan göra det enklare att få en bild av vilka områden som behöver extra tillsyn. Här kan både enkla drönare och sofistikerade satellitbilder användas. Termiska värmekartor och NDVI-bilder för vegetationsanalyser kan påverkas av många faktorer, men de kan fungera bra för att ge en tidig indikation på markfuktighet.

Det finns markfuktighetsmätare till priser som är överkomliga för de flesta golfklubbar. Med dessa kan man potentiellt mäta fukthalten i realtid och få uppdateringar var 15:e minut. Om denna teknik används för att mäta fukten på olika djup kan den verkligen göra skillnad i och med att bevattningsprogrammen då kan finjusteras så att vattenförbrukningen kan minskas.

Genom att mäta markfukten kan man identifiera problem innan gräset börjar visa symptom på torka.

 

Normalt klarar gräs vattenbrist ganska bra om alla andra förutsättningar är optimala. Men när andra stressfaktorer tillkommer – till exempel starkt solljus, extrema temperaturer, mycket gångtrafik eller låga klipphöjder – kan det sammantagna resultatet bli katastrofalt.

Om man identifierar var torra fläckar oftast uppkommer kan man göra riktade behandlingar med vätmedel, till exempel dubbla spraybehandlingar med Qualibra. Man kan också överväga att designa om banan eller om man bör använda grässorter som bättre tål torka.

Tillgången till vatten kommer att bli en större utmaning framöver. Genom att utforma en växtskyddsstrategi för kommande säsonger kan man preparera banorna så att man undviker problem på lång sikt.