Bort med häxringarna | Syngenta Turf & Landscape

Du är här

Bort med häxringarna

Sjukdomar
01.07.2022

För att bekämpa häxringar krävs ett helt annat tänkande än vid andra sjukdomsangrepp.

Anledningen är att det, till skillnad från vid exempelvis microdochium-fläckar eller antraknos, inte handlar om angrepp i eller på gräsplantan. I stället är det fråga om en helt separat, fritt levande patogen.

I och med att markprofilen förändras kan häxringar dock få stor påverkan på det närliggande gräset och spelytan. Det skriver Sean Loakes, teknisk chef på Syngenta.

Det innebär att man måste komma åt patogenen på ett annat sätt med hjälp av en integrerad behandling och fungicidstrategi.

Häxringar delas in i tre typer – I, II och III. Men egentligen är detta bara beskrivningar av patogenens symptom eller effekter – faktum är att det finns drygt 60 olika svampar som kan bidra till problemet.

Typ I har absolut allvarligast påverkan på gräsets kvalitet eftersom den orsakar döda fläckar som kan sprida sig över stora ytor. Det är dock inte själva svampen som dödar gräset, men den gör att det uppstår väldigt torra fläckar där gräset inte överlever.

Vid behandlingen krävs en kombination av fungicider som förhindrar att patogenen sprider sig, behandlingar som åtgärdar de torra fläckarna och markbearbetning som främjar gräsets tillväxt och minimerar effekterna.

Typ II-häxringar kan också vara väldigt problematiska eftersom svampen bryter ner organiskt material och avger näringsämnen som stimulerar grästillväxten – vilket resulterar i karakteristiska mörka gröna fläckar eller mönster. Det kan både vara ett estetiskt problem och ha en negativ påverkan på spelytan eftersom grästillväxten blir ojämn.

Typ III är tillstånd då patogenen blir synlig i form av svampfruktkroppar. I det flesta fall kan detta åtgärdas genom vanlig gräsklippning, men tänk på att vissa patogener kan vara giftiga och potentiellt skadliga.

Det är viktigt att förstå att det handlar om en jordburen patogen när man utformar en långsiktig växtskyddsstrategi.

Studier har visat att det bästa är att applicera fungicider när jordtemperaturen ligger stadigt mellan 12 och 15 ⁰C. Tidpunkten för när detta inträffar varierar beroende på geografiskt läge. Det kan också vara olika från år till år och man behöver därför vara flexibel och applicera växtskyddsprodukten vid en lämplig tidpunkt.

Heritage eller Heritage Maxx är fungicider som är godkända för behandling av häxringar samt den jordburna patogenen rotdödare. För att optimera resultatet är det viktigt att applicera det aktiva ämnet på rätt nivå så att det når patogenen. Därför spelar appliceringstekniken stor roll.

Om man vet var häxringspatogenen är aktiv i marken kan man optimera behandlingen. Vissa svampar kan vara aktiva bara någon centimeter under gräsytan, medan andra kan finnas 5–10 cm eller ännu längre ner i markprofilen. Det kan vara svårt att ta reda på det. Men genom att ta upp en borrkärna och lägga den i en fuktig plastpåse kan man stimulera myceltillväxten och på så vis se var svampen är aktiv.

För att mer av medlet ska nå ner i jorden är det lämpligt att använda det vita munstycket XC Nozzle 08 med stora hål. Dropparna blir då större och stannar inte kvar på ytan. Med en vattenvolym på 600–800 l/ha spolas medlet ner från stråna och når ner i jorden. Om patogenen finns djupare ner kan bevattning eller regn strax efter appliceringen minska mängden medel som blir kvar på ytan.

Syngentas tester visar att det inte är någon större fördel att vertikalskära gräset före applicering, men det beror också på hur djupt ner häxringen är aktiv.

Risken är att medlet förs ner i jorden för snabbt och för djupt så att det inte når patogenen.

Studier visar dock att applicering tillsammans med ett vätmedel gör att produkten kan tränga längre ner i marken. Använt tillsammans med Qualibra, som har penetrerande/polymera egenskaper, kan behandlingen ske på önskad nivå.

Detta är särskilt viktigt där torra fläckar är kopplade till häxringar av typ I. Det hydrofoba tillstånd dessa angrepp skapar kan då fysiskt hindra spraybehandlingen så att den får sämre effekt.

Det är viktigt att åtgärda det hydrofoba tillstånd som häxringarna orsakar för att skydda och stärka det befintliga gräset under den tid som angreppet pågår. När det gäller torra fläckar är det betydligt effektivare att förhindra att problemet uppstår än att försöka åtgärda hydrofobiciteten när den väl uppstått.

Ett fukthanterings- och vätmedelsprogram kan ha stor betydelse för att minska förekomsten och effekten av häxringar av typ I.

Om torra fläckar identifierats kan markfuktmätare vara ovärderliga. Man kan då kartlägga fläckarnas omfattning så att intensivbehandlingar kan sättas in.

Markberedningar som kan främja gräsets rotbildning och hälsa, och medel som hjälper mot stressat gräs, t.ex. Primo Maxx Il, Hicure biostimulant och näring, kan göra att gräset bättre tål de ofördelaktiga förhållanden som häxringarna orsakar.

För häxringar av typ II kan även näring och gödning användas för att mildra effekterna, i synnerhet om estetiska effekter är det främsta bekymret. Ryder-pigment kan ge en jämnare gräsfärg så att häxringarna blir mindre framträdande.

I många fall är förekomsten av häxringar sporadisk eller av varierande svårighetsgrad från år till år. Förekomsten kan tyda på att behandlingsplanen är ur fas – vilket klimatförändringarna kan bidra ytterligare till. Mekaniska insatser kan öka motståndskraften mot häxringar, medan förebyggande fungicidprogram minskar risken för att patogenerna kan frodas.